Läkepedagogisk ridning

Läkepedagogisk/socialterapeutisk ridning betonar samvaron mellan patient, häst och terapeut.

Relationerna är en viktig del i den läkande processen.

Läkepedagogiken har sina rötter i den antroposofiska rörelsen. Läkepedagogisk ridning passar för personer med psykisk eller social problematik t.ex. olika former av autism, DAMP, ADHD, utvecklingsstörningar samt depression, ångest, missbruk och beteendeproblematik.






För varje patient utarbetas en individuell behandlingsplan med målsättningar. En målsättning kan t.ex. vara att:

• stärka självkänslan genom att sköta, leda och förstå hästen
• förbättra förmågan till samspel och kommunikation genom övningar på hästens rygg i olika gångarter
• öka initiativförmågan genom att själv kunna styra hästen och rida ut i skogen

Det är patientens individuella behov som avgör upplägget av terapilektionerna, därför kan terapiformen variera. Störst effekt uppnås naturligtvis med regelbunden ridterapi över en längre tid, till exempel 1 gång/vecka under en termin.

Socialpedagogiska möjligheter med hästar

I en verksamhet uppbyggd kring hästar ryms arbetsområden med olika grader av hästkontakt. Detta kan beskrivas med ovanstående bild, där perifera arbetsuppgifter har en låg grad av hästinteraktion, medan mer centrala arbetsuppgifter kräver en allt mer omfattande grad av hästkommunikation.

Det finns alltså arbetsuppgifter som har ett fysiskt avstånd från hästarna samtidigt som nyttan av arbetet är direkt kopplad till dem. Det kan vara att sätta upp staket, hämta foder eller att måla. Grunden är med andra ord ett fysiskt aktivt arbete där nyttan är konkret och lätt att förstå.

Genom arbetsuppgifter som att mocka stallet, fodra och borsta hästarna får man en mer direkt kontakt. Vid markarbete är kontakten och kommunikationen med hästen en förutsättning. När eleven rider använder vi oss av relationen och kommunikationen som byggts upp. Vi övar rörlighet, följsamhet, balans och koordination i lekfulla övningar.

I början av ett pedagogiskt arbete står alltid att etablera en förtroendefull relation mellan eleven, hästen och terapeuten. Hur den uppnås beror delvis på elevens behov och möjligheter. Ofta kan vägen till förtroende vara att ta hand om hästen tillsammans, att mata, borsta och leda hästen.

Under nästa steg använder vi oss av ”online”-lekarna. Detta innebär att eleven får träna på ledarskapegenskaper från marken med ett långt grimskaft. Hästen får olika roliga uppdrag att genomföra t.ex. sparka boll, ställa upp hovarna på en pall, backa in mellan två träd, springa i en cirkel, eller att gå över en presenning.

”Liberty” är ett moment där vi tar bort grimskaftet och jobbar i en ridbana med att förfina de övningarna vi har gjord ”online”. Kommunikationen och ledarskapet blir allt mera finkänsligt. Här övas socialt samspel, reflektionsförmåga, förståelse för hästens beteende och vårt kroppsspråk. När man arbetar pedagogiskt kring en häst ligger blicken och fokus på hästen och inte på eleven. Det gör det möjligt för eleven att känna sig fri att prova sig fram. Hästarna är fördomsfria och behandlar alla utifrån vilka ledarskapskvalitéer man förfogar över.

När en förtroendefull kontakt har etablerats kan arbetet med hästarna och ridterapin involvera skolämnen. Man kan bygga upp olika geometriska former på ridbanan, som man sedan rider efter med hästen.

En häst är alltid ärlig och agerar på ett förutsägbart sätt. Hästen ger inte negativ kritik, men kommer heller inte låta dig ta genvägar. Först när du uttrycker dig så att hästen kan förstå dig kommer den att gå dig till mötes.

Genom roliga, spännande och praktiska övningar och lekar med hästen från marken får eleven öva sig på fokus och koncentration. Det är lätt att anförtro sig till djuren och man kan lita på att vänskapen bär utan att man behöver göra sig till.

Att leda och ställa krav på hästarna förutsätter att man aktivt kommunicerar med dem. Eleven får uppleva hur kommunikationen och relationen med hästen utvecklas. Den ickeverbala kommunikationen, kroppsspråk och energiriktning mellan häst och elev utvecklar elevens beteende positiv.

Hästen fungerar som spegel och eleven får möjlighet se konsekvenserna av sitt eget beteende. En viktig del i kommunikationen är att invänta svar, att se om man har blivit förstådd. När man vill lära hästen något nytt märker man att den ställer frågan ”menar du att jag ska göra så här?” Det är denna respons man behöver lära sig att invänta.

När eleven får känna att hon lyckats med det mål hon har satt upp höjs självförtroendet. Den stärkta förmågan till kommunikation och socialt samspel förbättrar även relationen med människor. Eleven får uppleva att det hon gör har en betydelse för hästen och för det gemensamma sammanhanghanget. Denna omsorgsaspekt, att hästen behöver att hon borstar den, är motiverande. Att väga upp foder och på så viss träna addition, blir mer motiverande eftersom det gör skillnad för hästen.

All träning blir roligare om det sätts i ett sammanhang där det blir meningsfullt, att träna koordinationen mellan öga och hand blir naturligt och roligt genom att eleven sätter på och tar av hästen en grimma. Att lära sig tillsammans med hästen är lekfullt och spännande, och kan även upplevas som lite utmanande, vilket i sig är motiverande.